Sökresultat

Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät.  De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada. Cirka 80% av dessa drabbas också av en samtidig ledbands-, menisk- eller broskskada. Det är alltså relativt sällan att man råkar ut för e

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/korsbandsskada - 2025-09-29

En trasig menisk kan bero på en akut ledskada (traumatisk meniskskada) eller ske mer eller mindre över tid med stigande ålder (degenerativ meniskskada). I varje knäled finns det två menisker, den inre (mediala) och den yttre (laterala). Meniskerna är halvmåneformade broskskivor som ger knät stabilitet och hjälper till att fördela krafterna som överförs i knäleden. Meniskerna är därför viktiga för

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/meniskskada - 2025-09-29

I-PROTECT är ett forskningsprojekt om implementering av skadeförebyggande träning inom ungdomshandboll (13-17 år) i samarbete mellan Lunds universitet, H43 Lund, LUGI HF, Skånes handbollförbund och Svenska handbollförbundet. Tillsammans utvecklar och inför vi handbollsträning med skadeförebyggande och prestationshöjande principer. Vi utgår ifrån klubbarnas behov och förutsättningar med aktuell for

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/i-protect - 2025-09-29

Artrosportalen är ett initiativ av forskare vid Lunds universitet för att sprida korrekt och uppdaterad information om sjukdomen artros, dess behandlingar samt senaste forskningsrön direkt från forskare till allmänheten. Artrosportalen har blivit möjlig att lansera tack vare bidrag från Stiftelsen för bistånd åt rörelsehindrade i Skåne. Informationen på Artrosportalen är framtagen i samarbete med 

https://www.artrosportalen.lu.se/om-oss - 2025-09-29

docent Forskningsområde: Molekylära studier av ledsjukdomar med hjälp av biologisk masspektrometri Med hjälp av modern teknologi kan jag i detalj studera proteinerna som bygger upp vävnaderna i våra leder. Dessa molekyler är kritiska för ledens funktion och påverkas vid sjukdom. Jag undersöker ledbrosk och meniskens molekylära sammansättning i detalj. Hur ser vävnaden ut i olika regioner och vad s

https://www.artrosportalen.lu.se/forskning/vi-som-forskar/patrik-onnerfjord - 2025-09-29

Ålder, en tidigare ledskada, kön och övervikt är exempel på riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas av artros. Artros är en komplex sjukdom och det är ofta svårt att avgöra varför en del personer drabbas av ledsjukdomen och andra inte. Det man vet är att det finns flera genetiska-, miljömässiga- och livsstilsfaktorer som spelar in, vilka ökar risken för att utveckla artros vid något skede

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/riskfaktorer-artros - 2025-09-29

A Supported Osteoarthritis Self-Management Program for People with Knee and/or Osteoarthritis. Outcomes and factors associated with response. Thérése Jönsson Denna avhandling har fördjupat kunskapen om resultatet av artrosskola bedriven i den dagliga kliniska verksamheten. Hur deltagande i olika delar av artrosskolan påverkar resultatet och vilka faktorer som är associerade med smärtreduktion efte

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/avhandlingar/2020 - 2025-09-29

Kunskapen om artros har gjort stora framsteg sedan den brittiska läkaren John Kent Spender diskuterade begreppet "artros" för första gången i sin artikel i The Lancet, år 1886. Sjukdomen kan dock spåras tillbaka till dinosaurierna och artros är således en av våra äldsta kända sjukdomar. Idag är det bland annat forskare vid Lunds universitet som är med och driver forskningen framåt inom detta områd

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning - 2025-09-29

Här hittar du videoklipp med övningar för både knä- och höftartros. Tänk på att detta endast är exempel på övningar och beroende på faktorer som bland annat ålder, rörlighet, övervikt och smärta bör träningsövningar individanpassas med hjälp av en fysioterapeut.  Knä- och höftövningarna kan anpassas till både hemmet och gymmet. En stepbräda kan till exempel ersättas av ett vanligt trappsteg

https://www.artrosportalen.lu.se/traning-vid-artros/exempelovningar-vid-artros - 2025-09-29

Lyssna med Talande Webb Lunds universitet använder tjänsten Talande Webb för uppläsning av innehåll. Talande Webb är ett hjälpmedel som: läser upp webbsidor och pdf-filer markerar den text som läses upp sparar uppläst tal som mp3 förstorar texten och ger dig möjlighet att skärma av för att hålla fokus på det du läser. Talande Webb fungerar på smarta mobiltelefoner, surfplattor och på datorer (Mac

https://www.artrosportalen.lu.se/om-oss/om-webbplatsen - 2025-09-29

Medicinska Fakulteten vid Lunds universitet står bakom den här webbplatsen. Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen. Det här dokumentet beskriver hur www.artrosportalen.se uppfyller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, eventuella kända tillgänglighetsproblem och hur du kan rapportera brister till oss så att vi kan åtgärda dem. Hur tillgänglig är webbplatse

https://www.artrosportalen.lu.se/tillganglighet - 2025-09-29

Stelhet, smärta och svullnad i leden kan vara tecken på artros. Beroende på vilken led det är som drabbats, kan symtomen variera. Nedan listas de vanligaste symtomen för artros i olika leder. Att känna sig stel och ha värk i en eller flera leder, speciellt efter belastning, kan vara symtom som tyder på att man drabbats av artros, speciellt om man har riskfaktorer för ledsjukdomen. Det är inte ovan

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/symtom-vid-artros - 2025-09-29

Beskrivning av hur webbplatsen brister i tillgänglighet (obligatorisk) Vilket operativsystem och vilken webbläsare använder du? (obligatorisk) Förslag för förbättringar Hur vill du att vi kontaktar dig? (obligatorisk) - Välj - Jag vill inte bli kontaktad E-post Telefon E-postadress (obligatorisk) Telefonnummer Leave this field blank

https://www.artrosportalen.lu.se/formular/kontaktformular-tillganglighet - 2025-09-29

Har du friska knän och vill bidra till artrosforskning? Vi söker personer mellan 18-35 år utan tidigare allvarlig skada och/eller operation i rygg eller nedre extremiteten. Har du implantat av metall i kroppen kan det vara ett hinder för MR, liksom graviditet. Vid en skada på det främre korsbandet är risken stor att drabbas av knäledsartros tidigt i livet. Det finns begränsad kunskap om hur tidigt

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/delta-i-studier/forskningsstudie-shield - 2025-09-29

Trots att det inte finns någon garanti för att undvika att drabbas av artros, finns det flera yttre riskfaktorer som man själv kan påverka för att förebygga sjukdomen. Det finns ingen garanti för att inte drabbas av artros, men ju färre riskfaktorer som föreligger, desto mindre blir risken. Riskfaktorer som gener, biologiskt kön och ålder går det tyvärr inte att göra så mycket åt. Däremot "yttre"

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/att-forebygga-artros - 2025-09-29

https://www.artrosportalen.lu.se/forskning/avhandlingar/2019 - 2025-09-29

Artros kan drabba vilken led som helst men är vanligast i knän, höfter och i fingrar. Knä Knäledsartros är en av de vanligaste formerna av artros och den formen som flest söker vård för i Sverige. Risken för knäledsartros stiger med åldern men även yngre individer som har råkat ut för tidigare knäskador kan drabbas. Eftersom våra knän utsätts för både kroppsvikt och fysiska belastningar i vardagen

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/de-mest-utsatta-lederna - 2025-09-29

En klinisk diagnos där en röntgen oftast inte är nödvändig. Artros är en klinisk diagnos, vilket innebär att diagnosen ställs främst vid en klinisk undersökning av en läkare eller en fysioterapeut. Eftersom artros kan drabba en led långt innan det syns på röntgenbilder, diagnostiserar man huvudsakligen utifrån symtom, riskfaktorer och anamnes (sjukdomshistoria). Detta gäller vi misstanke av artros

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/sa-stalls-diagnosen-artros - 2025-09-29

En tidigare ledskada ökar risken för att drabbas av artros redan i 25-35 års åldern. Det är inte helt ovanligt att unga idrottare som råkat ut för en korsbands- eller meniskskada utvecklar artros 15-20 år efter sin skada. Att drabbas av artros redan i ung ålder är inte ovanligt och det finns ett starkt samband mellan allvarlig ledskada och artros. De flesta unga individer som utvecklar artros har

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/artros-efter-ledskada - 2025-09-29

Vilka symtom kännetecknar artros? Träning vid artros Ung med artros Har du friska knän och vill vara med och bidra till artrosforskning? VIDEO: Varför har jag fått artros? Vad händer i leden? Artrosskola VIDEO: Framtida artrosbehandlingar Stöd vårt arbete Artros efter ledskada VIDEO: När behövs en protesoperation? Vår Facebook-sida

https://www.artrosportalen.lu.se/start - 2025-09-29