Sökresultat

Kärlek är viktigt på många olika sätt, inte bara för enskilda individer utan även för staters sammanhållning. Giftermål mellan kungligheter och högreståndspersoner hade i äldre tid oftast en politisk sida. Giftermål ingicks för att knyta politiska allianser och bevara makt inom vissa dynastier. Dramatiken i ämnet gör även att en del kärleksaffärer gått till historien och fortsatt att väcka fascina

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/karlekshandel-friarstrat - 2026-04-17

Ordet lyx kommer från latinets luxus, och syftar på saker som egentligen inte är nödvändiga: excesser, överflöd, överdrifter. Med en sådan definition kan lyx innefatta en mängd fenomen. Varje tid tycks ha haft sina lyxdebatter. Kommentarer till lyx och överflöd kan dyka upp i ibland oväntade sammanhang, som exempelvis i 1695 års svenska psalmbok, psalm 309, ”Ack! Herre Gud i höjden bor”. Sjunde st

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/lyx-overflod - 2026-04-17

Människan måste äta för att överleva, och mat handlar också för flertalet människor i världen, då som nu, om att överleva. Maten har därmed en helt avgörande roll i världens samhällen, och genom att kontrollera tillgången på mat kan den mäktige kontrollera en befolkning. Samtidigt kan maten vara en källa till njutning, sällskapsliv och religiösa ritualer. Genom att studera kokböcker och recept är

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/mat-dryck - 2026-04-17

Människans avlelse är en historia som handlar om såväl liv som om död. Barnafödandet är inte riskfritt, varken för modern eller för barnet. Därtill spelar varje tids värderingar och kulturella praktiker en viktig roll i sammanhanget: vem får föda och är varje liv som föds till världen lika mycket värt? I världsreligioner, konst och litteratur spelar också berättelser om människans avlelse en centr

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/manniskans-avlelse - 2026-04-17

God hälsa och frihet från sjukdom har alltid spelat en viktig roll i människors liv. Läkekonst och medicin är inte bara ett fält för utbildade läkare. Alternativ medicinering har en lika lång historia som läkarvetenskapen, och gränserna dem emellan är inte heller knivskarp. Det svenska begreppet huskur fångar väl in behandlingsmetoder som ordinerats utan inblandning av en läkare. Huskurer går ofta

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/medicin-hushall - 2026-04-17

Roparna och andra rörelser inom folkväckelsen kan ses som exempel på sociala rörelser, det vill säga en typ av organiserat kollektivt handlande som syftar till att åstadkomma samhällsförändring utan att använda traditionella politiska metoder. I äldre tid organiserade sig många människor i religiösa rörelser vilka ofta drevs av färgstarka individer med en särskild förmåga att väcka människors käns

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/predikningar-rop - 2026-04-17

Prognoser möter vi nästan dagligen. Ordet prognos härleds från grekiskans pro = förut och gnosis = kunskap och betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp. Förutom väderprognoser förekommer exempelvis försäljningsprognoser och medicinska prognoser. Behovet att förutspå ett händelseförlopp tycks finnas i alla samhällen, och då handlar det ofta om mer än att förutspå morgondagens eller veckans

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/prognoskonst - 2026-04-17

Från historisk tid kommer den mest detaljrika kunskapen om resor från så kallade reseskildringar, det vill säga från litterär berättelser om genomförda resor. Variationerna inom denna materialtyp är stora och inom forskningen talar man därför om olika genrer av reseskildringar, allt från resedagböcker till loggböcker. Spår efter människors resor hittar vi även i dokument som tullregister, skeppsli

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/resor - 2026-04-17

Alla platser har en historia, men vem är det egentligen som skriver den? I samband med att allt starkare stater växte fram i Europa under 1600-talet blev det viktigt för dessa att vinna legitimitet hos sina befolkningar genom att skapa en föreställd gemenskap, en idé som länkade samman varje individ till de styrande och till territoriet. Nationer uppstod, inte sällan på bekostnad av andra regional

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/skane - 2026-04-17

Enligt många bedömare står svartkonsten stark i vår tids populärkultur. En svartkonstnär brukar definieras om en trollkarl eller häxa som ägnar sig åt svart magi i syfte att besvärja onda andeväsen, för att döda, manipulera eller förstöra. Om svartkonst idag främst handlar om att kittla vår fantasi och skapa spänning åt berättelser, kunde fenomenet vara långt allvarligare i äldre tid. I en handskr

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/svartkonst - 2026-04-17

Frågor om utbildning och uppfostran har i våra dagar nått den högsta politiska dagordningen och utbildningspolitiken framställs ibland som ett slagfält för idéer om människan och framtidens samhälle. Synen på uppfostran kan variera, men oftast är det barn som avses när det gäller uppfostran. Frågans ställning visar sig även genom att de flesta stora tänkarna i historien har en uppfattning i frågan

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/teman/utbildning-uppfostran - 2026-04-17

Att lära sig att tyda handskrift tar tid. Stilar är individuella men det finns också generella drag som är representativa för vissa tidsperioder. Här nedan återfinns handskriftsprov från fyra olika sekler. Samtliga prov är hämtade ur Universitetsbibliotekets specialsamlingar. Klicka på länkarna så kommer du till sidor med såväl originaltext som transkriptioner. Till höger hittar du lästips om du v

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi - 2026-04-17

  Sammanfattning: Drottning Margareta besvarar en fråga från systern med make (Märta och Svante Sture) om de kan komma på besök till Gripsholms slott. Det går för sig, svarar hon, om det sker inom den närmaste veckan, före nästföljande (andra) söndag; så länge vet drottningen nämligen att kungen kommer att stanna kvar på Gripsholm. (Brevet återfinns i De la Gardieska arkivet, Historiska Handlingar

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1500-tal - 2026-04-17

Sammanfattning: Del av brev från förvaltaren Sven Bengtsson på gården Artsjö i Finland, till dess ägare, Arvid Forbus. Behandlar en seglats och proviant som lastats på skeppet. Daterat 28 april 1664. (Brevet återfinns i De la Gardieska arkivet, Topographica Finland, vol. 28, 1664-04-28) Transkription: Höghwälborne Nådige Herre H Rigz Rådh och General/ Stormächtigh befordrare etc./ Eders Eccell:ttz

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1600-tal - 2026-04-17

Sammanfattning: En vägledning i konsten att vinna rättegångssaker genom att ta en fladdermustunga i munnen. Ur svartkonstbok från Hoby i Blekinge, troligen från 1700-talets mitt. (Ämnesordnade handskrifter Magi) Transkription: att en Winer sina räter/ gångz sacker/ den som tager en fläder/ lapss tunga uti munen/ som för räten står och/ hafuer någon sack, at wed/ lag ock rät ut Agera han/ skull war

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1700-tal - 2026-04-17

Sammanfattning: Inledning på beskrivning av en resa till Norge, daterat 28 juli 1818. (Ur De la Gardieska arkivet, Codices VIII:4) Transkription: Första Brefvet/ Den 28 Julii 1818/ (I.)/ En lycklig tilfällighet har förskaffat mig nöjet/ af en resa til Norge. Att under den vackraste/ årstiden göra en resa i et Land, som framvisar/ så många förvånande Natur_Scener, äger redan/ i och för sig sjelf be

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/paleografi/1800-tal - 2026-04-17

Vad bör jag som låntagare tänka på när jag lånar äldre material?Först och främst måste du tänka på att det äldre materialet i många fall är oersättligt och att det måste hanteras på ett sådant sätt att det är tillgängligt för forskning både för oss och för framtida generationer. Vid en första anblick kan många av de regler som finns i specialläsesalen tyckas fåniga, men de är viktiga att följa eft

https://www.ub.lu.se/hitta/handskrifter-arkiv/guide-till-specialsamlingarna/konservatorn-berattar - 2026-04-17

Victoria Benedictsson, Lina Jonn, Majken Johansson, Britt G. Hallqvist och Vivi Täckholm – fem egensinniga och starka kvinnor som alla satte avtryck i sin tid och vars röster fortfarande ljuder starkt ur arkivens sköra blad.Victoria BenedictssonLina JonnMajken JohanssonBritt G. HallqvistVivi Täckholm  Victoria Benedictsson Victoria Benedictsson i juni 1878, och som nygift med mannen Christian Bene

https://www.ub.lu.se/om-universitetsbiblioteket/utstallningar/fem-kvinnor-i-universitetsbibliotekets-arkiv - 2026-04-17

Vi har stora bildsamlingar med många olika typer av bilder. Här finns fotografier, teckningar, gravyrer, porträtt, vykort, exlibris och kistebrev. Endast en liten del av våra bildsamlingar är sökbara via webben. Kontakta oss gärna så hjälper vi dig att hitta bilder i våra samlingar. Digitaliserade bilderUniversitetsbibliotekets digitala bildsamlingar är sökbara i kulturarvsplattformen Alvin.Sök bi

https://www.ub.lu.se/hitta/bilder - 2026-04-17

Universitetsbiblioteket Ett forskningsbibliotek öppet för alla. Kort om biblioteket och uppdraget Vision, mål och strategier Våra samlingar Våra projekt Våra utställningar Årsberättelsen 2025 Läs vår senaste årsberättelse (PDF, 39 MB, ny flik) Organisation Strategisk plan Läs vår strategiska plan för 2025–2027 (PDF, 4,4 MB, ny flik) Digitala rundturer i Universitetsbiblioteket

https://www.ub.lu.se/om-universitetsbiblioteket - 2026-04-17